Regn, regn, regn, föll ner, ner, ner...

Åh, regn, regn, regn, föll ner, ner, ner i stora, stora floder... så går en av sånger i Filmen Nalle Puh. Den sången satt jag och sjöng idag på en parkering i Rosengårds Centrum medan regnet föll och föll. Det är ganska osannolika bilder som utspelat sig i Malmö idag, inte något som vi är vana vid i vårt land direkt. Det är som om hela samhället lamslås, inget fungerar det är KATASTROF...

Katastrofen för mig idag innebar att jag inte kunde komma fram till jobbet. Vad göra? Jo efter att ha väntat i bilen en ganska lång stund insåg jag att det liksom inte är mycket att göra mer än att vända om, plöja lite vatten, och köra de tre milen hem igen. Ta av sig arbetskläderna, sätta på en kopp kaffe och bara luta sig tillbaka och njuta av lite extra ledighet, även om det var en aning surt att jobbförberedelserna var i "onödan", om de nu kan vara det?

Jag lider verkligen med alla er som fått era källare översvämmade och bilar blir förstörda. Ändå tycker jag på något märkligt sätt att det är ganska befriande. Befriande att vi människor inte lyckas kontrollera allt. Det finns fortfarande sådant vi inte kan styra över och hur många taxibilar vi än försöker få tag på så går det inte. Lägg ner, luta dig tillbaka och ta det lugnt!!! Ja inte om du behöver in och föda eller liknande för då är det bara på med gummistövlarna och bege dig ut på fotvandring. Men alla ni andra som var på väg till IKEA, Bauhaus eller liknande, ta det en annan dag! Åk inte ner i bassängen! Tänk om, åk hem och lägg er och njut av att inte kunna göra något åt vädret.

Ibland är den mest befriande känslan av alla att man inget mer kan göra...